Följa eller förfölja?

Jag måste höja besöks-statistiken avsevärt på de bloggar jag följer, eftersom jag dagar som denna då jag sitter framför datorn går igenom bloggarna sådär sjuttielva gånger i timmen. Så jobbar jag.

I löv you

Jag tycker visst om att fota löv som det ser ut

Eftermiddagsbestyr

Idag är jag ledig från min praktik. Det är alltså en dag jag skulle kunna passa på att göra skolarbeten, eller överhuvudtaget göra någonting nyttigt alls. När nu klockan närmar sig halv tre och jag hittills har varit på IKSU, lagat mat och fikat med D och nu längtar ut i det soliga varma finvädret - ja då känns det som att jag lika gärna kan lägga ner mina visioner. Det blev en ledig dag. Helt mitt i veckan. Och det blev helt mitt i prick.

Jag har förresten en ny idol, Per Johansson. Han är verksamhetsledare på Glada Hudik teatern, som det nu går en serie på tv om. Jag lyssnade på hans sommarprogram i P1 i somras. Han har verkligen ett stort hjärta, han ser inga hinder och han har drömmar. Också pratar han sån härligt tjön Hälsingedialekt

Frossa i loppis

Nu när sommarens loppissäsong är över kan man luta sig tillbaka med en god loppis-bok och fortsätta njuta av vackra ting och förkovra sig. Loppisboken av Ida Magntorn:

Så här vill jag att mitt skafferi ska se ut

och en likadan kaffebricka vill jag bjuda mina vänner på

Glad-dag

Jag känner mig glad idag. Idag sa en elev till mej: "Varför är du så glad jämt?"

Tänk vad underbart om människor skulle säga om mej "Ja hon är alltid så glad!". Vilken grej! Ingen vill väl ha ryktet om sig att vara sur och trumpen. Varför vara det när man kan vara glad. Glad för att livet är vackert, för att solen skiner, för att man har fantastiska vackra vänner, för att Gud älskar alla sina barn, för precis allt man har att vara tacksam över! Människor där ute, sätt igång och sprid glädje så att vi får skutta och dansa omkring på gatorna :D

Titta på mej

Med detta vill jag visa på kakfatets olika användningsområden. Inte bara praktiskt, utan även fint att titta på. Det är ju mycket roligare än att packa ner sina smycken i en låda tycker jag

Så jobbar vi, känner jag, helt spontant!

Höstfärgerna på Ålidhems gator

Trygg i hans famn

Du har räddat mig

Alltid funnits här

vid min sida var dag

Av Din blick är jag sedd

Förra söndagen vittnade jag i min församling, och jag pratade om hur jag alltid kunnat vara viss att Gud varit med mig. Att han hört mina böner, lett mig och alltid vill mitt bästa. Igår var jag på mingel i Vasakyrkan med tema Hollywood, och prästen pratade om många människors strävan att bli kända. Ofta kan vi känna oss okända och att ingen ser oss, men kom ihåg att du är känd av Gud. Han ser dig! Min kompis sa en bra sak idag också, att ibland kan man tvivla på sin tro, men jag vet att jag är räddad. Vi kan lita på Gud helt enkelt!

Det var två bagare och en smet

Kvällen är sen och jag ska strax gå och lägga mig och försöka tycka att det är mysigt att höra regnet smattra mot fönsterrutan. Mest troligt är dock att jag tio minuter senare kommer gå upp och stänga den lilla vädringsluckan för att försöka minimera ljudet.

Ikväll har jag gästat Station 19:30, pingstkyrkans samlingar för unga vuxna, och något jag kan rekommendera för er som vill ha trevligt häng, gott fika och framför allt höra Guds ord. Ikväll var det Ny i stan-special med tårtbuffé och ett helt grymt band som spelade, Verkligheten. Jag skulle bidra med en, vad som skulle blivit, en vacker kreation till buffén. Men något blev galet, den formbara frostingen som skulle omge den rosa kakan rann av på endast någon minut och fyllde fatet över bredden. Förtvivlan brände bakom mina ögon, men jag kan i alla fall nu delge mina erfarenheter; Krämig glasyr går icke att göra av laktosfri cream cheese, den blir blaskig.

Någon dag, då de dåliga minnena av det totala misslyckandet lagt sig, ska jag ta mig an kakan med nya krafter. Den finns i boken jag berättade om igår, och ser riktigt smaskig ut!

Den glutenfria tårtan med banan blev mer lyckad!

Matporr - låt mig förklara!

Det kallas så! Och det är en av mina favoritsysselsättningar. Vissa hänger med i vad jag menar; att få öppna en kokbok och bläddra igenom sida efter sida med vackra bilder på mat. Allt ser inbjudande gott ut, munnen vattnas och det kliar i fingrarna att få sätta händerna i en deg eller få känna dofterna spridas i köket. Att känna sig väl till mods och inspireras, det sätter igång fantasin. Den senaste i raden är Söta saker, från bloggen med samma namn. Jag fick tag i ett exemplar på bibblan, jag var den allra förste att låna den! Rekommenderas varmt

Den var så mysig och trevlig att jag satte igång en sats kakor med en gång!

Rött te är för caféerfarna kulturtanter med utstickande klädstil

kan man tro, men rött te är mycket gott så här på kvällskvisten. Jag har kommit fram till att det röda roiboosteet med vaniljsmak på ICAs lösvikt är det godaste, och det är mycket billigare än det i tebutikerna. Ikväll avnjuts det ur en stor vid kopp med mycket mjölk till salta popcorn framför Idol. Jag har nyss kommit hem från min kvällsaktivitet, jag har varit på biblioteket. Oftast är det ett ställe jag rusar igenom för att snabbt låna en kursbok, eller fördriva en halvtimme av lunchen med att läsa tidningen. Ikväll gick jag dit och letade upp några trevliga böcker om inredning och loppisar, sen satt jag där och läste. Jag tycker det är så mysigt och lugnt på UB på kvällarna, och jag hann till och med bli kompis med bibliotekarien som jobbade.

Eftermiddagen ägnades åt en extrakurs jag läser, "Att tillgängliggöra kulturarv". Jag har lagt pannan i djupa veck för att reda ut frågan; vad är kulturarv? En högst intressant fråga, och nu vill jag uppmana er läsare att ge mig er åsikt. Vad är kulturarv för er?

Är du vaken?

Det finns tre stadier i livet:

när man måste sova och inte vill,

när man vill sova men inte hinner och

när man hinner sova men inte kan

Det känns som att det kan stämma rätt bra faktiskt! Men det gäller att hålla sig vaken när det är så mycket som ska göras. Jag har gjort bort några uppgifter på praktiken nu, och passar å att njuta några minuter innan jag ska börja tänka på de andra uppgifterna som ska tas itu med. Men ett litet andningshål behöver man faktiskt. Luta dig mot ett träd och se upp mot himlen! Man får välja att se på himlens blå lugn istället för löven som kan skymma den.

Valkaka till valvaka

Denna dag måste ett inlägg skrivas om detta lands politik. Igår samlades vi runt valkakan (morotskaka med choklad) för att se Armageddon. Sen undrar jag om det inte var en fortsättning på filmen, eller om det verkligen var valvakan vi såg på. Så sjukt spännande, upprörande, rörande, skräckinjagande, engagerande, protesterande! Jag bekänner färg då jag säger att glädjen över att de blå ser ut att bli kvar något grumlades över det förvånande och lite overkliga faktum att SD gjorde ett sånt framgångsrikt val. Jag vill bestämt ta avstånd från SD, och jag tycker det är bedrövligt att de fått sånt stort stöd. Jag undrar bara var deras väljare gömmer sig? Men det är klart, man kanske inte vill flagga så stort för att man röstar på dem. Med tanke på hur stor andel av folkets röster de fick måste väl någon ha röstat på dem, och jag skulle gärna vilja fråga någon av dem varför?

Vi står onekligen inför ett spännande läge i detta avlånga land Sverige. Kommer Alliansen få över miljöpartiet på sin sida? Kommer de trots vad de sagt ändå samarbeta med SD? Blir det till och med omval?

Höstigt bakverk

En av höstens alla läckerheter är rödbetorna med sin vackra rödlila färg. Tillsammans med choklad, som är månadens sötsak på Söta saker, är de en oslagbar kombination. Kakan fick ett mycket varmt välkomnande av mina kollektivkamrater som lovordade den stort! Den påminner om morotskaka i smaken, tack vare kanelen. Den mörka chokladen gör den mäktig, och gör så att det drar så härligt i kinderna när man äter.

Höstig rödbetskaka med choklad

3 ägg

1 dl strösocker

1 dl farinsocker

1,5 dl olja

3 dl vetemjöl

1 msk bakpulver

1 tsk vaniljsocker

2 tsk kanel

2 msk kakao

2 dl riven rå rödbeta

100 hackad mörk choklad

Vispa ägg och socker. Tillsätt oljan. Blanda de torra ingrediensen och rör ner i smeten. Tillsätt rödbetorna och chokladen. Häll i smord form och grädda i 175 grader 30-40 min. Stjälp sedan upp kakan och låt den svalna. Bred sedan på en glasyr av

50 g philadelphiaost

30 g rumsvarmt smör

1,5 dl florsocker

1 tsk vaniljsocker

saften från 1 msk finriven rödbeta

Smeten går även superbra att göra cupcakes av. Jag gräddade dem i 200 grader ca 10-15 min.

Lätt som en plätt

Smulpaj måste vara det enklaste att göra i bakväg, och ändå kan man köpa färdiggjord att bara grädda själv! Såhär på hösten anser jag att högtiden för paj infaller. Lägg bara vilka bär eller frukter du har plockat eller har i frysen i en form, sockra eventuellt över bären och strö över degsmulor. Skjuts in i ugnen på sisådär 200 grader tills den får färg, och avnjut sedan med vaniljvisp eller min favorit, vaniljglass!

Mina smulor gör jag med farinsocker, strösocker, vaniljsocker, smör, kokosflingor och havregryn. 50 g smör, ca 1 dl socker och sedan kokos och havregryn tills du får smulor. Lätt som en plätt!

Häromdagen bestod eftermiddagsfikat i kollektivet av paj med rabarber och mörk choklad. Formen är ett från sommaren loppisfynd.

Nattliga äventyr

Just hemkommen från kvällens bestyr, som blev riktigt äventyrliga! Först och främst är jag så tacksam för mina fina vänner, de gör mig verkligen lyckliga! Kvällen började på Station 19:30, ungdomssamling. Det fortsatte med en härligt förutsägbar romantisk komedi med en klingande Irländsktalande heting, och en mängd med godis i en källare på Haga. Utanför fönstret hörs en smäll, och vid planerad hemgång ändras rutten pga av ett söndertrasat däck. Ägarinnan till den obrukbara cykeln fick ta platsen på min pakethållare till sitt trygga hem. Vi klarade oss uppför Svingen utan att åka på bananerna. När jag och min väninna skulle skiljas vid (eller snarare mitt i) ett vägskäl blev vi bjudna av trevliga grabbar på balkongen bredvid att delta i deras fest, eftersom de saknade kvinnlig fägring på densamma. Jag tackade nej, varpå min väninna så charmant förklarade: "Alltså vet ni, jag har på mej helt fel kläder!".

Strax därefter stannas en bil endast några meter från vår vägkorsning, av en tutande bil med blinkande blåljus. Livs levande civilpoliser! På den korta återstående vägen till mitt eget trygga boende fick jag förklara vägen till stan för en äppelgnagande man, som var helt ofarlig.

Bilföraren fick åka vidare. Äppelmannen vet vi ej var han hamnade. Jag undrar vad jag i hela världen ska vittna om på mötet på söndag. Så slutar denna fredagkväll, fridens liljor!

Varför man inte bör flytta från Byn?

Det finns dom som ställer sig frågan varför man egentligen ska flytta från byn (!), och några som ställer sig till den skaran är mina pelargoner. De har helt gett upp livsgnistan sen de fick flytta tillbaka efter semestern i Roteberg. På bilden ser ni min vita pelargon inköpt på Ålidhems Centrum på nedsatt pris, iförd blomsterskrud. Där de stora blomklasarna då satt höjer sig ensamma bruna stjälkar och bladen är gulkantade och knastriga. Jag skulle tippa på att de saknar mammas gröna fingrar, alltid med vattenkannan i handen! Nu får de nöja sig med mina sporadiska tömningar av halvfulla vattenglas.

Astronautens skolpolitik

Vid partiledarutfrågningen på TV4 diskuterades skolfrågor, och man hade kallat in Christer Fuglesang för en "expertkommentar". Detta torde vara lika konstigt som att nästa gång vi diskuterar vård och omsorg rådfråga Zlatan Ibrahimovic: "Jaaaaoo..."

Raindrops keep falling on my head...

Igår önskade Malin att det skulle spöregna hela dagen, så att hon med gott samvete kunde vara inomhus och göra saker. Hon fick som hon ville! Det bara regnar och regnar. Jag tänkte vänta med att åka hem från skolan då det slutade regna, men fick ändra på min plan och åka hem då det regnade lite mindre intensivt.

Vad som bäst lämpar sig att göra när det regnar, (om man inte har skolarbete förstås), är att dricka te och läsa böcker. Klassikern, javisst! Men det är så sant! Därför får ni idag ett boktips:

Sophie Kinsella har skrivit böckerna "En shopaholic...", som också är mycket trevliga böcker. Helt ofarliga i innehållet, men definitivt böcker som inbjuder till sträckläsning och många skratt. Den här boken, Karriär & köksbesvär, är också härlig underhållning och påminner mycket om Sophies andra böcker. Dessutom är det en rolig bok när köksbesvär råkar vara något man gärna ägnar sig åt.

fortsättningen...

Jag fortsätter å vara sjuk. Inatt sov jag 14 timmar, och idag har jag inte gjort något annat känns det som! Jag hinkar te, sover och försöker följa med i serier på tv. Idag damp det ner ett paket med "Pappas flicka", fina minnen från det glada 90-talet då jag och Elinor lärde oss replikerna utantill, och fortfarande sitter flera av dom kvar. "Jag har sooolen i magen"

Host & snörvel

Idag är ingen toppendag. Jag har legat i soffan praktiskt taget hela dagen, med paus för inköp av näsdroppar. Jag hostar, snörvlar, sover och stäckkollar på Idol från veckan som gått. Jag är helt slut, orkar knappt skriva något på datorn. Jag pratade nyss med mamma, det är skönt när någon tycker synd om en :)

Så, idag tar vi och plockar fram bilder hemifrån Roteberg, från mitt kök som jag trivs mycket bra i.

Något efter

Ett bra tag i efterhand hittade jag på bilderna från Nyhemskonferensen i början av sommaren. Eftersom de nu efter att ha legat i glömska hittat höstens ljus måste jag bara få bjuda på några bilder. Tråkigt vore ju annars

Tillbakablickar

Det var läge för en kort tillbakablick från de ljumma försommarkvällarna

Höstkänslor

Det var helt fantastiskt att handla idag, det känns som att jag kan klara mig i sju svåra år med en massa god mat och då betalade jag nästan ingenting! Det var bara tokbilliga rotfrukter, ännu ett skäl till att älska hösten. Så till middag dagarna framöver har jag mycket smaskigt att vänta. Pölsa med nykokade rödbetor, rotmos med ugnsbakad korv, ugnsrostade rotfrukter. Det fullkomligt vattnas i munnen! På affären lyckades jag även vara vuxen nog att köpa en bit mörk choklad med hallon istället för kexchoklad, som jag helst hade velat ha (sen satte vi oss framför tvn i kollektivet och kalasade på chokladbollar, så det gick lite i stöpet i alla fall).

Det var en fantastisk höstdag idag. Solen sken från en klarblå himmel, och det var så varmt och alldeles vindstilla. Jag gick hem ifrån stan eftersom min cykel bestämt sig för att strejka, och löven skiftar i guld och här och var på vägen frasar det under fötterna. Hösten är för underbar!

En kärleksförklaring

"Kan man bli kär om man följer hjärnans logik?" undrar Ernst Kirschteiger i senaste numret av Land. En intressant fråga! Men lägg nu ingen vikt vid detta lilla kärleksfulla inlägg, kära bloggläsare!

Upptäckten

Alldeles i tiden för hans 100årsjubileum har jag upptäckt en författare vars böcker faktiskt är en fröjd att läsa. Hans Lidman. Det är mestandels skildringar av fiske- och jaktäventyr, men även om dessa inte är mina största intressen gör hans naturskildringar att jag fastnar vid hans berättelser. Man blir inte lite lokalpatriotisk och nostalgisk vid hans beskrivningar av hembygden. Det hela började med en glimt ur en turistguide vid bibliotekets bok-utförsäljning, där jag läste en så vacker beskrivning av vårt fantastiska landskap Hälsingland, signerat Hans Lidman. Med tanke på 100-årsjubileet tänkte jag att man i alla fall skulle läsa någon av hans böcker, för allmänbildningens skull. Och som sagt, mycket beskrivande, fina, läsvärda böcker.

Helgens aktiviteter

Helgen bjöd på diverse aktiviteter i goda vänners lag. På lördagen drog vi ut på loppisrunda, och jag tror vi alla kunde hitta något som föll oss i smaken. Jag gjorde ett riktigt kalasfynd, en klargul Röda Clara konservöppnare. 5 kronor endast och bara, den gjorde min dag!

Vidare ledde våra vägar till Emelie som bjöd på kaffe, riktigt kokkaffe minsann.

Skördetid!

Jag sjunger skördetidens lov! Innan jag for till nordligare städer skördades det som skördas kunde i trädgården. Jag har plockat hallon, vinbär och kryddor, kokat rödvinbärsgelé, krusbärsmarmelad, svartvinbärssylt och diverse testblandningar. Det tråkiga var att äpplena inte hunnit mogna, så jag får väl hålla utkik efter billiga svenska äpplen på affären. Här ute på gården har jag plockat rödvinbär och gjort saft. Det bästa safttipset är rårörd saft på röda vinbär.

Vinbären behöver inte rensas då de ska bli saft, häll bären i en bunke eller kastrull och mosa dem litet. Koka upp vatten och häll över bären, ungefär så mycket att vattnet täcker bären. Tvätta och skiva citron och lägg med. Låt blandningen stå ca. ett dygn. Sila och tillsätt socker. Jag fryser in min saft, och då kan man söta så litet (eller mycket) man vill. Ska man däremot förvara den i kylskåp är det noga att tillsätta tillräckligt mycket socker för att den inte ska bli dålig, 1 kg socker per liter saft.

Under min runda på elljusspåret hittade jag även kantareller, och hittills har jag fått ihop en näve blåbär. Men det finns hopp om att kunna plocka mer, och även lite lingon till de klassiska studentmiddagarna med blodpudding i vinter. Så min frys fylls mer och mer till bredden, och det finns nästan inget härligare!

Lägesrapport

Ikväll håller jag på att packa upp det sista, städa och röja i mitt rum. Äntligen! De första dagarna här i Umeå har varit så hektiska, men ack så roliga, att jag inte hunnit komma i ordning riktigt. Skolan har dragit igång igen med full kraft från dag ett. Det känns roligt och spännande, trots att jag läser den tråkigaste kursen på länge!

Jag försöker ta vara på de sista skälvande flämtningarna av sommaren, fast de är få! Jag har gjort rödvinbärssaft av vinbär från gården, jobbat ihop en handfull blåbär och hittat kantareller alldeles intill elljusspåret där jag promenerar och drar in höstluft och doft av solvarm skog. Idag var det så varmt i solen att jag lutade mig m

ot en stolpe och log mot solen en stund. Ljuvligt! Men sandalerna har jag bittert fått lägga undan för i år.

Tänker att jag kanske ska leta mig till utkanten av stan, till "landet" för att få känna doften av alldeles mognad säd - något av det bästa med hösten tycker jag nog

Om att släppa taget

Jag har så hemskt svårt för att slänga saker. Jag vet inte hur mycket prylar jag har som ligger och skräpar i lådor, saker jag aldrig använder men som jag inte klarar av att slänga. Anledningen är att jag har så många minnen ihop med dem. Ta exempelvis ett nyckelband, som man oftast har drösor av som man fått gratis på diverse tillställningar. Jag har ett som det står SVT på. Jag använder det aldrig, men jag minns så väl när jag fick det på saco-mässan i Stockholm när vi var där i gymnasiet. Eller doft-nallarna vi fick i Happy Meal på McDonalds första året tjejgänget åkte till Nyhem, dom luktar fortfarande! Jag minns när vi satt där mitt i natten och laddade för den långa resan, hur vi skrattade och flamsade. Ficklampan som inte fungerar men får mig att minnas de år som ägnades åt att läsa Pollux-böcker och drömma om en egen häst. En halvtom schampoflaska som luktar så gott, precis som ett jag brukade tvätta håret med i sjön i Våsbo en sommar. Så många onödiga saker (!), men dom tar mig med på en minnesresa. Jag kan se det framför mig, känna dofterna, höra ljuden och känna samma känslor i hela kroppen. Om jag slänger sakerna, kommer jag aldrig minnas dom igen? Kommer jag aldrig mer komma ihåg och återuppleva? Det är nog bäst att jag spar dom ett tag till!

Särskilt svårt har jag för att slänga gamla brev. Någon har ju faktiskt tagit sig tid att sätta sig ner och tänkt just på mig. Några av personerna har jag inte ens kontakt med längre. Nej, dom där breven diskuterar jag inte ens att slänga. Jag stoppar undan dom på olika ställen. Rätt vad det är dyker jag på ett brev, och får återuppleva gamla bekantskaper och händelser värda att minnas.