Länge sen!

Vad jag har saknat bloggandet! Jag har flyttat till en ny lägenhet i en ny stad och nu först har jag internet. Att inte ha tillgång till internet gör verkligen livet lite svårare - ingen mejl, ingen kontakt med banken, ingen koll på vad ens vänner äter till middag...  

Det här är ett band (minus en bandmedlem) vars namn är Nalta som jag fick njuta av under en privatspelning på en möhippa i sensommarens varma eftermiddagssol. "Även om du tar dig härifrån vet du, ja du vet. Resten av världen har dej bara till låns" sjunger de om den hälsingepatriotism som drabbar de flesta av oss som från den bygden komma. Kanske något att fundera på i tider som dessa då definitionen av "hemma" fått sig en törn? Och från de helsingska rötterna hörs ett rungande JA

Den riktiga

Med en smålänning i samma klass på hem- och konsumentkunskapsutbildningen är det klart att det blir diskussioner omkring detta med ostkaka. Vilken är den "riktiga" ostkakan - smålänska eller hälsinge? Svaret beror självklart på vem du frågar, och frågar du mig finns det ingen tvekan om att den älskade hälsingeostkakan är störst, bäst och godast. De liknar inte varandra alls, mer än att de är gjorda av mjölk. Men den lite gnissliga konsistensen på den lite salta hälsingeostkakan med de knapriga kanterna gör sig så ypperligt bra till söt saftsås!

Det dröjde länge innan jag smakade den smålänska ostkakan. När jag var liten kollade jag på Emil i Lönneberga, som med rosiga kinder och stor entusiasm smaskade på ostkaka med sylt och grädde på det fina kalaset i Katthult. Och det såg ju så gott ut! En dag på affären övertalade jag mamma om att vi skulle köpa ett smakprov av denna exotiska företeelse - och vilken besvikelse det var för den unga fröken Embretsén

Kom på loppis!

Idag håller jag en liten loppis här utanför huset, välkomna att titta förbi! På Tunnelbacken, Umeå

Åter

Så har jag lämnat Hälsinglands vidder och semestern för den här gången. Nu väntar kartonger på att fyllas med mina pinaler, för flytt söderut till en ny lägenhet och ett jobb. Vemodigt och spännande på samma gång

Så går det till i byn Roteberg

I godan ro njuter vi av ostkaka och saftsås. Och när en bil eller traktor kör förbi slåss den om uppmärksamheten, och kanske höjs en hälsande hand

Loppis

Den här bulliga kannan köpte jag på ett loppis någonstans mellan Övik och Hudiksvall. Den är förvillande likt något Arthur Percy hade kunnat åstadkomma, men den är omärkt. Den gräddigt gula färgen passar perfekt till de ljust röda rosorna

Under semestern

Just nu har jag skön semester och försöker att inte göra så mycket annat än att ta det lugnt, vila och göra roliga saker. Men det händer inte mindre för det! Jag har exempelvis fått ett frieri från den stiliga karln på bilden och jag har svarat ja. Vilket betyder att jag är en blivande fru!

Den ovanliga semesterklädseln kommer sig av att årets Volasdag i Edsbyn gick av stapeln helgen som gick, där jag medverkade iklädd sekelskifteskläder