Nu har jag anlänt till Umeå och kollektivet. Allt är som det brukar! Mitt rum luktar på samma vis som innan, men på något vis känns det mindre än förut. Kanske kan det bero på att jag i någon månad nu haft en betydligt större yta att sprida ut mig på? Eller har det att göra med min anmärkningsvärt stora packning jag förde med mig? Dagens insikt är i alla fall att jag MÅSTE göra något åt alla mina saker, en dag kommer jag att vakna upp och vara en av deltagarna i "Hjälp, mitt samlande förstör mitt liv". Nejdå, så allvarligt är det inte. Ibland infinner sig perioder i mitt liv då jag känner att jag kan leva med en mindre mängd saker runtomkring mig. Det brukar vara dessa vågor jag ska rida på och rensa bland mitt kära bråte
En fin liten kreation signerad mamma
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar