Bullar med bakpulver

Recept bullar med bakpulver

75 g smör

2,5 dl mjölk

1 krm salt

2 tsk kardemumma

1/2 dl socker

3,5 tsk bakpulver

7 dl vetemjöl

Smält smöret och häll i mjölken. Tillsätt salt, socker och kardemumma och rör om. Blanda vetemjöl och bakpulver, tillsätt mjölkblandningen och knåda ihop till en smidig deg. Kavla ut till en rektangel och bred på fyllningen. Fyllningen kan bestå av exempelvis kanel socker och smör, eller smör och vaniljsocker. Ett tips är att röra ihop fyllningen innan man breder ut den på degen! Rulla sen ihop degen till en rulle och skär skivor, ca 1 1/2 cm tjocka, och lägg i formar. Pensla med ägg och dekorera med pärlsocker, strössel eller annat skoj.

Grädda i 225 grader i ca 10-15 minuter.

Som fyllning i mina bullar använde jag även chokladmarmeladen ur Söta saker. Den var ljuvligt farligt god!

Bull-full

Igår utnyttjade jag mitt nyinförskaffade träningskort på IKSU och provade på African power dance. Det var fartfyllt, lustfyllt och glädjefyllt, så en favorit i repris är att vänta. Så roligt att få skaka rumpa å flamsa lite som man vill utan att någon tittar snett på en. Ett "mantra" från passet som etsade sig fast och som jag gått runt och diggat idag är "jag är frisk, jag är fri, jag är full av energi!".

Senare på kvällen var det dags att fylla på energiförråden i form av bullar, kanelbullens dag till ära. Vi provade en bulldeg passande våra intensiva liv, med bakpulver istället för jäst. Det blev inte alls så dumt, och tillsammans med den obligatoriska kalla mjölken infann sig stämningen. Jag citerar redaktören på VF: "Jag åt så många bullar på Kanelbullens dag att det uppstod biverkningar. Han kände sig både degig och på kanelen".

Den som räddar

I vår familj drabbas vi ganska ofta av akut sötsug, "åååh va sugen ja e på nå" måste vara en av de mest frekventa meningarna följt av att skafferidörrn rycks upp tätt följt av kylskåpet. Räddaren i nöden stavas chokladröra: en skvätt grädde, lite kakao och socker, sen är det bara å röra utav bara den

1.000.000.000.000 mikrofoner = 1 megafon

Jag sitter i godan ro och planerar inför morgondagens lektioner, då jag råkade på detta lilla matematiska skämt. Helgen bör rapporteras, om än i korthet; shopping och sedan Station 19:30 på fredag. Simning, städning, klädångest och Gospelmässa på lördag. Gudstjänst med söndagsskola och tacosmiddag idag. Jag har umgåtts med sköna vänner, fikat gott och haft en väldigt skön helg. Fint har det varit!

Jag ska berätta om en lite hemlig "hobby". När höstens mörker nu faller över oss allt tidigare om eftermiddagarna är kvällspromenaderna rätt intressanta för oss fönstertittare. Och nu menar jag inte läskiga fönstertittare som spionerar på människor och skräms. Vi är helt vänliga och ofarliga, vi älskar att se hur andra väljer att ha det hemma och att promenera i mörkret förbi upplysta hus är därför som att öppna en inredningstidning utan att ens behöva betala. För det behöver man för den delen inte glo, utan helt vanligt spatserar vi förbi på gatorna. Men det finns något mer, hemtrevnaden räcker ända ut på gatan på något sätt. I ett hus sitter familjer ner tillsammans och äter, någon ser på tv, en annan bakar och några sitter med en kopp te och pratar. Det är som att få se ett skådespel, och jag kan riktigt känna värmen som sprids ända ut till min kylda nästipp.

En apa, men ingen giraff

Nu skulle man kunna vänta sig ett ganska filosoferande inlägg ifrån uppi det blå, med inslag av existentiella funderingar, från bloggerskan i fråga. Men hur oväntat är det? Istället erkänner jag, utan att skämmas, att jag lyssnar på sköna toner av Darin såhär innan John Blunds sömnstänk ska tynga mina ögonlock.

Den inledande bilden, jag gillar den. Jag vet inte riktigt varför, jag brukar tycka om dom lite konstiga bilderna.

Rubriken är högst intern, ett försök att i sällskapsspel förklara ordet schimpans. Jag fick mig ett riktigt gott skratt ikväll, och skratta vet ni, det är jag bra på!

Hemma och borta

Dom där männen

Va' en man kan vara härlig,
 och så plötsligt så besvärlig,
 ärligt sagt förfärlig, ja ni vet

Tänk dig att ha en man i byrån i en ask bland andra grejjer. Närsomhelst du får lust så plockar du fram din ask

Känner du dej ensam syster, 
lite kelsjuk eller dyster
 har du alltid asken att ta till.
 Sen har du kul tills det blir tråkigt
, blir det obekvämt och bråkigt
 stoppar du bara ner din ask i lådan när du vill

Vilken text hörrni! Vore inte det underbart, att ha en man i en ask i sin byrå. Bara att ta till om det blir tråkigt, och sen stoppa tillbaka han när det blir lite jobbigt. En utomordentlig lösning på problemen tycker jag :D