Italienskt, grekiskt, japanskt och thai i all ära, men hederlig svensk husmanskost är väl ändå glädje i hjärtat. Ungefär som fyra nyanser av brunt. Inte en broccoli så långt ögat når.
Det här är min barndoms favoritmaträtt, palt som inte är Pitepalten det minsta lik. När jag sedan min flytt till nordligare breddgrader fått bekantat mig med de suspekt kokade mjölklumparna med kött i kan jag med rättvisa säga att de inte är fy skam, men att det uppblöttna blodtunnbrödet indränkt i söt vitsås är den palt som mitt hjärta klappar för!
(tillägas bör att livsmedel av det mer gröna slaget intogs på sidan av denna
dagens måltid av rang)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar