Höstkänslor

Det var helt fantastiskt att handla idag, det känns som att jag kan klara mig i sju svåra år med en massa god mat och då betalade jag nästan ingenting! Det var bara tokbilliga rotfrukter, ännu ett skäl till att älska hösten. Så till middag dagarna framöver har jag mycket smaskigt att vänta. Pölsa med nykokade rödbetor, rotmos med ugnsbakad korv, ugnsrostade rotfrukter. Det fullkomligt vattnas i munnen! På affären lyckades jag även vara vuxen nog att köpa en bit mörk choklad med hallon istället för kexchoklad, som jag helst hade velat ha (sen satte vi oss framför tvn i kollektivet och kalasade på chokladbollar, så det gick lite i stöpet i alla fall).

Det var en fantastisk höstdag idag. Solen sken från en klarblå himmel, och det var så varmt och alldeles vindstilla. Jag gick hem ifrån stan eftersom min cykel bestämt sig för att strejka, och löven skiftar i guld och här och var på vägen frasar det under fötterna. Hösten är för underbar!

En kärleksförklaring

"Kan man bli kär om man följer hjärnans logik?" undrar Ernst Kirschteiger i senaste numret av Land. En intressant fråga! Men lägg nu ingen vikt vid detta lilla kärleksfulla inlägg, kära bloggläsare!

Upptäckten

Alldeles i tiden för hans 100årsjubileum har jag upptäckt en författare vars böcker faktiskt är en fröjd att läsa. Hans Lidman. Det är mestandels skildringar av fiske- och jaktäventyr, men även om dessa inte är mina största intressen gör hans naturskildringar att jag fastnar vid hans berättelser. Man blir inte lite lokalpatriotisk och nostalgisk vid hans beskrivningar av hembygden. Det hela började med en glimt ur en turistguide vid bibliotekets bok-utförsäljning, där jag läste en så vacker beskrivning av vårt fantastiska landskap Hälsingland, signerat Hans Lidman. Med tanke på 100-årsjubileet tänkte jag att man i alla fall skulle läsa någon av hans böcker, för allmänbildningens skull. Och som sagt, mycket beskrivande, fina, läsvärda böcker.

Helgens aktiviteter

Helgen bjöd på diverse aktiviteter i goda vänners lag. På lördagen drog vi ut på loppisrunda, och jag tror vi alla kunde hitta något som föll oss i smaken. Jag gjorde ett riktigt kalasfynd, en klargul Röda Clara konservöppnare. 5 kronor endast och bara, den gjorde min dag!

Vidare ledde våra vägar till Emelie som bjöd på kaffe, riktigt kokkaffe minsann.

Skördetid!

Jag sjunger skördetidens lov! Innan jag for till nordligare städer skördades det som skördas kunde i trädgården. Jag har plockat hallon, vinbär och kryddor, kokat rödvinbärsgelé, krusbärsmarmelad, svartvinbärssylt och diverse testblandningar. Det tråkiga var att äpplena inte hunnit mogna, så jag får väl hålla utkik efter billiga svenska äpplen på affären. Här ute på gården har jag plockat rödvinbär och gjort saft. Det bästa safttipset är rårörd saft på röda vinbär.

Vinbären behöver inte rensas då de ska bli saft, häll bären i en bunke eller kastrull och mosa dem litet. Koka upp vatten och häll över bären, ungefär så mycket att vattnet täcker bären. Tvätta och skiva citron och lägg med. Låt blandningen stå ca. ett dygn. Sila och tillsätt socker. Jag fryser in min saft, och då kan man söta så litet (eller mycket) man vill. Ska man däremot förvara den i kylskåp är det noga att tillsätta tillräckligt mycket socker för att den inte ska bli dålig, 1 kg socker per liter saft.

Under min runda på elljusspåret hittade jag även kantareller, och hittills har jag fått ihop en näve blåbär. Men det finns hopp om att kunna plocka mer, och även lite lingon till de klassiska studentmiddagarna med blodpudding i vinter. Så min frys fylls mer och mer till bredden, och det finns nästan inget härligare!

Lägesrapport

Ikväll håller jag på att packa upp det sista, städa och röja i mitt rum. Äntligen! De första dagarna här i Umeå har varit så hektiska, men ack så roliga, att jag inte hunnit komma i ordning riktigt. Skolan har dragit igång igen med full kraft från dag ett. Det känns roligt och spännande, trots att jag läser den tråkigaste kursen på länge!

Jag försöker ta vara på de sista skälvande flämtningarna av sommaren, fast de är få! Jag har gjort rödvinbärssaft av vinbär från gården, jobbat ihop en handfull blåbär och hittat kantareller alldeles intill elljusspåret där jag promenerar och drar in höstluft och doft av solvarm skog. Idag var det så varmt i solen att jag lutade mig m

ot en stolpe och log mot solen en stund. Ljuvligt! Men sandalerna har jag bittert fått lägga undan för i år.

Tänker att jag kanske ska leta mig till utkanten av stan, till "landet" för att få känna doften av alldeles mognad säd - något av det bästa med hösten tycker jag nog

Om att släppa taget

Jag har så hemskt svårt för att slänga saker. Jag vet inte hur mycket prylar jag har som ligger och skräpar i lådor, saker jag aldrig använder men som jag inte klarar av att slänga. Anledningen är att jag har så många minnen ihop med dem. Ta exempelvis ett nyckelband, som man oftast har drösor av som man fått gratis på diverse tillställningar. Jag har ett som det står SVT på. Jag använder det aldrig, men jag minns så väl när jag fick det på saco-mässan i Stockholm när vi var där i gymnasiet. Eller doft-nallarna vi fick i Happy Meal på McDonalds första året tjejgänget åkte till Nyhem, dom luktar fortfarande! Jag minns när vi satt där mitt i natten och laddade för den långa resan, hur vi skrattade och flamsade. Ficklampan som inte fungerar men får mig att minnas de år som ägnades åt att läsa Pollux-böcker och drömma om en egen häst. En halvtom schampoflaska som luktar så gott, precis som ett jag brukade tvätta håret med i sjön i Våsbo en sommar. Så många onödiga saker (!), men dom tar mig med på en minnesresa. Jag kan se det framför mig, känna dofterna, höra ljuden och känna samma känslor i hela kroppen. Om jag slänger sakerna, kommer jag aldrig minnas dom igen? Kommer jag aldrig mer komma ihåg och återuppleva? Det är nog bäst att jag spar dom ett tag till!

Särskilt svårt har jag för att slänga gamla brev. Någon har ju faktiskt tagit sig tid att sätta sig ner och tänkt just på mig. Några av personerna har jag inte ens kontakt med längre. Nej, dom där breven diskuterar jag inte ens att slänga. Jag stoppar undan dom på olika ställen. Rätt vad det är dyker jag på ett brev, och får återuppleva gamla bekantskaper och händelser värda att minnas.