Jag har rätt livlig fantasi, och ofta när jag läser böcker kan inlevelsen bli lite för bra. När jag läser böcker har jag även så lätt att ställa in mina tankar i författar-språk. Som att jag till exempel kommenterar det jag gör utifrån en berättares perspektiv. Eller som att jag skriver om mitt liv som i en dagbok, gärna med en lite humoristisk touch som får mina problem att framstå som väldigt komiska och banala. Som i boken jag läser nu. Det är nästan så övertygande att man skulle tro att bokförlagen direkt skulle nappa på att ge ut en bok om mig och mitt vardagsliv som för omvärlden helt okänd student.
Mitt i allt elände jag läser om i kursen jag går (missbruk och alkoholism, sexuella övergrepp, våld mot kvinnor, våld mot barn, mobbing osv osv) måste jag distansera mig med en glättig bok. Något som får mig att skratta och inse att det även finns glädje och mindre bekymrade människor här i världen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar