Regnet det bara öser ner. Och jag sitter på skolan och pluggar, och förundras i detta nu över vissa människors ordbruk. Tydligen finns det vitt skilda uppfattningar om vilka uttryck som lämpar sig i den vuxnes vokabulär. Varför är det egentligen så svårt att sluta reagera sig över hur människor beter och uttrycker sig? Så fort någon rör sig utanför de egna uppsatta ramarna, eller för all del de oskrivna sociala regler, tas den inre pekpinnen fram och helt osynligt pekas med. Såvida det inte är skadliga saker vi pratar om här, varför ska man inte få vara som man vill?
Boken jag läser handlar om barnpsykologi och bl.a. föräldrarnas och miljöns betydelse för barnens vidare utveckling (typ). Mycket intressant! Det är verkligen så mycket som påverkar oss som jag aldrig tidigare reflekterat över. Jag har även genom detta kommit fram till att om jag i framtiden blir förälder kommer jag vara så rädd så rädd för att fördärva mina barn. För jag vill ju inte att dom ska hamna på universitet och skrika könsord...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar