Spring-match på gång

Springning har aldrig varit min grej. På 60 meter i skolan gav jag upp redan innan jag passerat mållinjen, och om jag någon gång har fått för mig att börja springa på min fritid i vuxen ålder har jag antingen slutat av tristess, lathet eller värk. Trots det ska jag ställa upp med ett lag i årets upplaga av Blodomloppet. Det betyder att jag helt frivilligt ska springa 5 km tillsammans med nått tusen till och förhoppningsvis överleva detta. Jag har då frågat mig själv ett antal gången VARFÖR? Jo, för nu måste jag ta tag i mitt liv och mina gnu-lungor och skaffa mig någonting som kan kallas för kondition. Bita i det sura äpplet, ta tjuren vid hornen och alla andra ordspråk - för nu ska jag minsann passera mållinjen!